Läsplattor och priset på e-böcker

I går lanserade Adlibris och Bokus var sin läsplatta för e-böcker. Adlibris variant heter Letto och Bokus kör med Cybook Opus. Båda enheterna klarar av flera olika e-boks-format men det riktigt intressanta formatet är det fria och öppna EPUB som är samma format som Apples kommande iPad använder sig av. Här hoppas man naturligtvis att iPaden kommer att kunna läsa de e-böcker i EPUB-formatet som Adlibris och Bokus nu säljer i sina respektive e-boks-butiker. Det skulle vara mycket illa om Apple fick för sig att låsa iPaden till att bara kunna läsa böcker som köpts i deras egen butik iBooks. Det är som att iTunes skulle vara låst till att bara kunna hantera musik som är köpt i iTunes store. Exakt hur det blir får vi se när Apple väl släpper iPaden någon gång i vår. Helt klart är i alla fall att både Letto och Cybook Opus är totalt ointressanta för mig.

En sak som inte är ointressant är förlagens prissättning på e-böcker. Som läget är nu så är e-böckerna i många fall minst dubbelt så dyra som samma bok i pocketformat. Det är ju helt jäkla galet. E-böckerna bör ju kosta max lika mycket som en pappersbok, men helst ha ett klart lägre pris. Jag kontaktade några av förlagen via Twitter och ställde frågor kring detta. Här redovisar jag mina frågor (i grått) och deras svar (i gult). Detta blev även en demonstration av hur man på ett bra sätt kan hantera kunders frågor och önskemål i sociala medier. Piratförlaget gör mycket bra ifrån sig medan Ordfront får bottenbetyg eftersom de inte ens svarade.

Värt att notera:
Momsen skiljer sig mellan e-böcker (25%) och pappersböcker (6%). Därför har jag i mina frågor använt priser exklusive moms för att få en rättvis prisjämförelse.

Uppdatering 15/2 2010:
Ordfront har svarat och den konversationen har lagts in. Intressant att de väljer att ta ut högre priser på grund av sina “höga initiala utvecklingskostnader”.
Relaterat: Läs gärna Fredrik Strömbergs inlägg Tar du hellre billigare än bättre?

Piratförlaget

Hej @piratforlaget, varför är “En plats i solen” (med flera) dubbelt så dyr som e-bok jmf. med pocket? 79 / 38 kr exkl. moms.

Tack för påpekandet! Jag ska imorgon revidera priserna så att titlar som kommit i pocket kostar ca 39 kr.

Vår policy är att ha aktiv prissättning. Men jag tror det har skett några förbiseenden senaste månaderna/halvåret.

Jag tror att rutinerna för prissättningen kommer att förändras betydligt nu när marknaden äntligen växer.

Ja, det hoppas jag också. Och så hoppas jag VERKLIGEN att epub-böcker (från tex. @adlibris_com) kommer att funka i iPaden.

Det hoppas jag också. I takt med att Apple släpper mer info om hur epub mer exakt ska funka på iPad så hakar vi på.

Och så jobbar vi förstås på att få eboksmomsen sänkt till 6% så att fler förlag vågar sänka sina priser.

Norstedts

Hej @norstedts, varför kostar era e-böcker mer än dubbelt så mycket som samma bok som pocket? Ex: Käbi Lareteis för 40 / 87 kr exkl. moms.

Hej @henke, vi tittar över priserna på e-böcker. Bla ställer momsen till det då det är 25 % på e-bok och 6 % på fysisk.

Jättebra att ni ser över priserna, men hur kan momsen påverka? Jag redovisade priserna ex moms.

Prisfrågan är komplicerade. Momsen en del i det hela. Vi räknar och funderar. Hoppas kunna återkomma snart med konkreta svar.

Det ser jag fram emot. Förresten, läs gärna hur @piratforlaget svarade på samma fråga: http://bit.ly/bmZXrN Det gillade jag mkt!

Ordfront

Hej @ordfront, varför kostar era e-böcker nästan dubbelt så mycket som samma bok som pocket? Ex: Låt den rätte… för 40 / 76 kr exkl. moms.

Ursäkta sent svar, blev kidnappad av mina vänner på min 40-årsdag igår och kunde därför inte svara förrän nu. Var på turkiskt bad. Vi kommer att se över priserna nu när de äntligen börjat röra på sig. Det bör dock nämnas att momsen på eböcker är 25% till skillnad från den vanliga bokmomsen på 6%.

Det låter ju trevligt som attan. Grattis i efterskott! :) Jag redovisade priser exkl. moms just av den anledningen. Kommer en e-bok vara dyrare eller billigare än en pocket?

Pocket säljer vi ju i stora upplagor, om e-böckerna kommer upp i samma volymer så sjunker säkert priserna. I början på mars lanserar vi e-böcker till iphone. De kommer kosta 149 och 99:-.

Men att priset sjunker när upplagan ökar är ju en grej för FYSISKA produkter. Digitala funkar inte så, eller hur menar ni? Kommer ni alltså att samtidigt ta 49 spänn för en pocketbok och 99/149 spänn för en e-bok?

Pga höga initiala utvecklingskostnader tar vi ut dessa priser inledningsvis. Förhoppningen är ju att det blir snurr på e-boken fort!

Ni låter kunden ta smällen när ni tvingas justera er döende affärsmodell? Redovisa gärna vad det är för “höga initiala utvecklingskostnader” ni har. Knappast någon ny digital tryckpress va?

Kalla kulor

Hej @kallakulor, varför kostar era e-böcker mer än dubbelt så mycket som samma bok som pocket? Ex: 14 år till… för 38 / 100 kr exkl. moms.

Därför att vår eBoksprisättningspolicy suger., såklart. Smörjan skall ju omprisas när den släpps i pocket. #whoops

Det där fattade jag inte mycket av. Suger gör det dock. För mig som kund.

Vi har helt enkelt inte hängt med i vår prissättning. Simple as that. Bra att du påpekar det här nu när ebok börjar ta fart! Tack!

Ok, då ser jag fram emot prisjusteringar från er. Tack.

så snart eLib får till det.

Läs även:
Petra Jankov Picha: E-bokens framtid i Sverige
Martin Aagård om läsplattan: Platt fall – en produkt som bara bokbranschen vill ha (länk tillagd 8/3)

29 thoughts on “Läsplattor och priset på e-böcker”

  1. Jag bryr mig inte så mycket om Myrdahl. Trots allt är ju hans syn på döden osentimental: http://lyrics.wikia.com/Doktor_Kosmos:Jan_Myrda…

    Jag är mig själv fortfarande tror jag. Mycket värre för de närmast sörjande i så fall. Men jag kommer bära med mig den senaste veckan både jobberfarenhetsmässigt och känslomässigt. Nyttiga läxor. Och någonstans var det väl därför jag åkte hit; för att lära mig en läxa. Men kanske inte på bekostnad av andra människors liv.

    Tack för stödet hemifrån, det betyder mycket!

    This comment was originally posted on jardenberg unedited

  2. ”hur ställer sig dĂĽ fĂśretag som Sats till att de anställda har mobiltelefoner med internetsurf och mĂśjlighet till “okynnespratande”?” – Lena Nordin berättade i TV4-soffan att de anställda inte fĂĽr lov att ha mobiltelefonerna igĂĽng heller. Ja, jisses.Besvara :Citera

    This comment was originally posted on Same Same But Different

  3. Utveckla gärna dina tankar om webbens solidifiering. FÜr SvD.se ser vi att büde direkttrafik och hänvisningstrafik (dvs frün andra sajter) Ükar i ungefär samma takt. Münga nyhetssajter gür som tüget just nu och jag tror mer det handlar om fortsatt tillväxt i människors nätmedvetenhet. Nyheterna händer pü nätet och det är dit man gür. Vissa tar del av sü münga sajter som mÜjligt. Andra väljer det varumärke han/hon har mest fÜrtroende fÜr.Besvara :Citera

    This comment was originally posted on Same Same But Different

  4. Där i gränslandet tror jag det finns intressanta nyckeltal fĂśr hur framgĂĽngsrika webbstrategierna är – hur mĂĽnga konverteringar sker frĂĽn sĂśkmotortrafik till hänvisningstrafik till direkttrafik?

    Ni tittar fĂśrstĂĽs mycket noga pĂĽ detta – fĂĽr man tigga om gästpostning till SSBD pĂĽ detta ämne, mĂśjligen? Mejla mig eller Sofia, sĂĽ fixar vi! :)Besvara :Citera

    This comment was originally posted on Same Same But Different

  5. @Ola Henriksson – Jag tycker du beskriver det jag menar bra. Det är en fĂśrändring i hur vi beter oss, bĂĽde i hur vi själva sĂśker och hittar, men ocksĂĽ (vilket är nära sammanvävt) med hur vi refererar varandra vidare.

    Min analys är süledes att fÜrklaringen bakom besÜkssiffrorna inte bara har att gÜra med att det redaktionella innehüllet har blivit bättre, utan att det snarast handlar om att det är vüra beteenden som fÜrändras.

    Det skulle ju även fÜrklara varfÜr münga nyhetssajter gür som tüget just nu tänker jag, detta dü det ju inte verkar lika troligt att det skulle ha skett nügot sorts iterativt kaninskutt fÜr den webbjournalistiska kvaliteten som helhet.

    DärfĂśr tror jag ocksĂĽ att det är viktigt att jobba ännu mer med Twingly-liknande “ge-tillbaka” strategier, fĂśr att gĂśra sig till en del av den kladdiga spindelväven av länkar som det sociala ekosystemet pĂĽ webben utgĂśrs av.

    FÜr jag tror det är viktigt att INTE skilja pü äpplen och päron i de här sammanhangen; bara fÜr att en stor andel skriver in svd.se i sina webbläsare fÜr att gü direkt till sajten, sü für man inte glÜmma att münga av dessa människor sannolikt inte hade gjort det om de inte hade skapat sig det nätbeteendet genom att ha ramlat in pü sajten och fütt värde tills dess att beteendet satt sig.

    Jag tror även att det är viktigt att lyfta sambandet mellan direkttrafik och mülsidans fÜrmüga att vara hub vidare mot mer relevant innehüll. Vad jag menar är alltsü att direkttrafik inte är ett kvitto pü journalistisk kvalitet, utan att det lika gärna kan vara en indikation pü att sajten är en bra hub ut mot icke kontrollerat innehüll.

    När det gäller hänvisningstrafik sĂĽ har ju det ett SEO-värde fĂśrstĂĽs, men det stora värdet fĂśr svd.se kanske är att hänvisningarna fungerar som vanebildare, beteendeskapare. Där i gränslandet tror jag det finns intressanta nyckeltal fĂśr hur framgĂĽngsrika webbstrategierna är – hur mĂĽnga konverteringar sker frĂĽn sĂśkmotortrafik till hänvisningstrafik till direkttrafik?

    Ni tittar fĂśrstĂĽs mycket noga pĂĽ detta – fĂĽr man tigga om gästpostning till SSBD pĂĽ detta ämne, mĂśjligen? Mejla mig eller Sofia, sĂĽ fixar vi! :)Besvara :Citera

    This comment was originally posted on Same Same But Different

  6. “Det är nog inte lönt att försöka kategorisera vår tids utveckling som vare sig ond eller god, utan som i alla tider lägga kraften på att anpassa sig.”

    Vilken nonchalant, föraktfull liten människohatande uppmaning. Och vilket trams därtill.

    Det vore långt mer passande om vi la “kraften” på att inte foga oss till precis varje påfund utan faktiskt tog oss tiden att just analysera gott, ont, snabbt, långsamt och förstå innebörden för samhälle och medborgare. För varje sak vi ändrar har konsekvenser för något annat. Teknologiblinda cykloper tvingas konstatera i efterhand vad de sagt ja till.

    “Anpassa dig” är ett farligt, huvudlöst budskap. Eller bara en osedvanligt illa formulerad uppmaning.Besvara :Citera

    This comment was originally posted on Same Same But Different

  7. @Paulie Hansson – Läser det här först nu, hade missat att prenumerera på kommentarerna.

    Så, om företag och myndigheter sätter sig ned och funderar över om det här med sociala medier egentligen är något att ha, och efter många om och men kommer fram till att det känns som en “ondskefull” utveckling, då kan de alltså kollektivt ställa sig utanför, menar du? Och det skulle vara “humanistiskt”?

    Det är ju som att vägra flytta sig för lastbilen eftersom den kör mot rött.Besvara :Citera

    This comment was originally posted on Same Same But Different

  8. Detta otyg gäller om man vill läsa på svenska, exempelvis kostar alla Stieg Larssons böcker £2.68 (30:-) på Amazon medan den billigaste hos Adlibris kostar 148:-.
    Detta gäller per 2010/12/13.

  9. Sixth Sense är så passé. Det nya är att få allt inmatat automatiskt i hjärnan vid behov. Errhh… skämt åsido, så är det tämligen ointressant med sixth sense så länge ingen gjort en fungerande tillämpning inkorporerat i dagens infrastruktur. Blir det gjort någon gång, så kanske det blir intressant, men du måste ju fortfarande läsa klabbet. Primitivt! ;-)

    Och branschen kommer nog att ta extra betalt då för din “upplevelse” av den extra cooooola boken med sixth sense, ska vi slå vad?

Comments are closed.