Tag: newyork

Shopping och humor – dag 5 i New York

Vi vaknade sent och valde att ta frukosten som lunch på McDonald’s vid Union Square. Annika valde något som kallades Angus-burgare och hade både Swiss-ost och svamp på sig. Konstigt men tydligen gott.

Vi började dagens shopping i East Villge på en av den gamla musikbranschens reliker, Virgin Megastore. Visst hade dom en jäkla massa musik (bland annat alla Kent-album som getts ut på engelska samt singeln Ingenting) men det var slående hur mycket de varit tvungna att fylla ut med. Det var mängder av kläder, roliga prylar och böcker och annat mer tramsigt. Vi köpte tex. en woodo-docka a la George Bush. Fan vad den jäveln ska få nålar i sig någon kväll.

Vi promenerade vidare till Kiehl’s där Annika köpte en massa kosmetiska saker som jag inte fattar ett skit av. Bra service och snygg butik, dock. Finns tydligen även i Stockholm.

Fortfarande i East Village så hamnade vi på en liten fin butik som hade något slags Japan-tema (Air Market på 97 3rd Ave.). Det var mest kläder men även snygga accessoarer. Jag köpte en t-shirt och en liten plånbok. Annika köpte också en plånbok vill jag minnas.

Vi gick vidare västerut genom de fina kvarteren och hoppade in på en K-Mart där Annika köpte en skvallerblaska. K-Mart är ett stort och fult varuhus med fula saker. Vi drog vidare ner mot SoHo där vi hittade en stor American Apparel-butik som vi botaniserade i ett tag utan att köpa annat än ett par osköna kallingar.

Vi lunchade nere i SoHo på ett ställe som hade stället ut ett bord med maträtter på gatan. Som exempel på vad de serverade liksom. Såg inte så kul ut men det smakade gott. Efter lunchen hittade jag en härlig liten butik på 70 Greene Street som hette Kidrobot. Där fanns mängder av små fina limiterade leksaker, gubbar, figurer, robotar och annat spännande. Jag köpte en Munny, en Mini Munny och ett gäng Munny Zipper Pulls. Bästa affären so far (efter Apple Store)!

Efter all shopping drog vi hem till Times Square igen för att vila på hotellet.

Kvällen spenderade vi på Dangerfield’s som jag berättade om här. Det var ett gäng komiker som uppträdde inför en ganska klan publik men både publiken och komikerna verkade ha kul. Detta var inga amatörer men inte heller några som blivit stjärnor ännu. Nivån var väldigt bra måste jag säga. Jag kan rekommendera ett besök på Dangerfield’s om ni vill se bra humor till ett bra pris.

The Empire day – dag 4 i New York

Jo, jag ska väl försöka skriva klart mina påbörjade blogginlägg om New York-resan. Här kommer nu dag 4.

Strålande väder och tidigt uppe, en bra dag för ett besök i Empire State Building. Vi började med frukost på ett superbra ställe som hette Europa Café. Det visade sig vara en liten kedja som fanns på 12 olika ställen i New York. Man kunde välja mellan en massa olika bagels och annat bröd, färdiga mackor och man kunde även komponera sin egen sallad som sattes samman vid en jättedisk med alla möjliga råvaror. Kan verkligen rekommendera Europa Café för er som besöker New York.

Grand Central Station
På väg bort mot ESB passerade vi Grand Central Station och Chrysler Building. GCS var en riktigt pampig station med enorma salar och utrymmen. Jag tror nog att vi bara såg en bråkdel av hur stor stationen egentligen är. Enligt Wikipedia är det världens största station om man ser till antalet plattformar och spår (44 plattformar och 67 spår) som finns på de två våningarna under jord.

Chrysler Building
Chrysler Building var ett kort tag (ett år eller så) New Yorks högsta byggnad innan Empire State Building tog över den platsen 1931. Efter att World Trade Center ödelades 2001 så var Chrysler Building återigen näst högst i New York innan Bank of America Tower stod klar 2007. Just nu är Chrysler Building på delad tredje plats med New York Times Building. Byggnaden är väldigt imponerande men tyvärr får man inte åka upp i den utan bara besöka lobbyn. Allt är väldigt Art Deco, både inne i lobbyn och utanpå. Mycket snyggt hus faktiskt.

Empire State Building
Väl framme vid ESB blev vi förvånade över den extremt korta kön. Vi visste ju att man kan få vänta i många timmar på sommaren och hade väl förberett oss på minst ett par timmars väntan. Men icke! Efter sju minuter (som mest gick åt att gå runt i olika rum och fållor) var vi framme vid den första hissen som tog oss upp till våning 81 (tror jag det var) där vi fick köa i 10 minuter innan vi fick åka upp till våning 86 som är det stora utsiktsplanet. Vädret var mycket klart och soligt så vi fick en hel del fina bilder i alla möjliga vädersträck. Vinden här uppe var kraftig och svinkall på ena sidan så där blev det färre bilder.

Efter 20 minuters beundrande av utsikt och ivrigt fotande så bestämde vi oss för att betala 15 dollar extra för att få åka upp till våning 102. Där var det om möjligt ännu häftigare utsikt även om man inte fick gå ut. Det var utsikt genom tonade rutor som gällde. Sjukt häftigt och absolut värt den extra slanten.

Lite korta fakta om ESB
* 73 olika hissar
* 6.500 fönster
* 1.860 trappsteg från våning 1 till 102
* Har ett eget postnummer
* Ungefär 20.000 personer jobbar i byggnaden varje dag
* Byggdes 1929-1931
* 381 meter hög (448,7 meter med spira/mast)

Lunchdags
Efter ESB promenerade vi runt och letade efter något kul lunchställe. Till slut hamnade vi på Ben’s som visade sig vara ett ställe som bara serverade kosher-mat. Maten smakade bra och det gjorde ölen också.

Biljettköp
På väg hem mot hotellet träffade vi på en kille som sålde biljetter till komediklubben Dangerfield’s. Jag tyckte det passade oss bra och slog till på två biljetter till följande dag. Dangerfield’s startades av komikern Rodney Dangerfield redan 1969 och är i dag den komediklubb som funnits längst i världen. Här har storheter som Jay Leno, Jim Carey, Tim Allen, Jerry Seinfeld och Chris Rock uppträtt och blivit upptäckta. En instutition i humorvärlden alltså.

Väl på hotellet passade jag på att hacka upp Annikas nya fina iPhone. Det gick otroligt smidigt och tog bara tre minuter med Zibris fantastiskt enkla program ZiPhone

Kvällen spenderade vi på en restaurang i ShoHo tillsammans med Annikas kompis Tove som var i New York för att jobba några månader. Bar 89 var ett snyggt och trevligt ställe som serverade kanongod mat och kalla öl. Vad behövs mer än så? Jo, kanske något coolt också? Då kan Bar 89 presentera New Yorks kanske coolaste toaletter. Dörrarna är gjorda av glas så att man ser rakt in ända tills man sätter på haspen på dörren. Då dimmas glaset och man kan pinka osedd.

Letterman day – dag 3 i New York

Vi började den tredje dagen med att promenera längs nionde avenyn ner till 3e gatan till Cheyenne diner som är en klassisk dygnetruntöppen diner av det gamla fina slaget (sida med gamla diners i NYC). Den är en liten favorit då jag käkade där två gånger när jag var här i somras. Jag valde en stadig amerikanske frukost med bacon, äggröra och pannkakor samt ett glas färskpressad apelsinjuice. Mycket smaskigt!

Efter den sena frukosten tog vi tuben upp till 70e gatan där vi besökte The Dakota Building som ligger på 72a gatan precis väster om Central Park. Det var här John Lennon och Yoko Ono bodde från 1973 till 1980 då John blev mördad utanför huset. Yoko har fortfarande en lägenhet i huset och hon fyllde faktiskt 75 år i måndags. Ett stenkast från huset, in i Central Park, ligger Strawberry Fields som är minnesplatsen över John Lennon. En fin och fridfull plats som fick bli början på vår dag i Central Park. Vi promenerade norrut utmed The Lakes strandkant och kom så småningom fram till Belvedere Castle som är ett mycket gulligt och litet slott. Vi träffade guiden Yvonne som kom från Sverige men bor i New York sedan över 50 år. Hon pratade mycket god svenska och vi fick en trevlig pratstund och lite fina tips samt den bästa kartan över Central Park (tillverkades tydligen inte längre). Vi fortsatte ner till Swedish Cottage där man kan kolla på Pippi som marionetteater om man vill. Nu började klockan närma sig 14 och det var tid att bege sig ner mot Ed Sullivan Theater för att hämta biljetterna till eftermiddagens tv-inspelning. Vi passerade Apple Store på Fifth Avenue och pep in och köpte tre iPhones. En till Annika, en till Jeroen och en till Jeroens kollega Kajsa. Passade även på att klämma och känna lite på MacBook Air och den var helt fantastiskt lätt och tunn! Habegäret är stort!

Promenaden fortsatte längs 5th Ave. och helt plötsligt såg vi en guldglänsande entré. Det var Trump Tower. Vi gick in och kollade på 80-talslyxen innan vi skyndade vidare mot Ed Sullivan Theater. Ett lunchstopp på en brittisk pub mättade våra magar, men gav tyvärr ingen vidare kulinarisk upplevelse. Blä.

Väl framme vid EST så ställde vi oss i den korta kön och väntade. Ganska snart kom killen som gett mig biljetterna fram och snackade då han kände igen mig. Vi berättade att vi var från Sverige och ofta kollade på The Late Show. Han och hans kollega såg våra påsar från Apple Store och det blev lite snack om iPhonen. Detta trevliga lilla snack lede fram till att vi fick VIP-biljetter. De ville ha glada och leende gäster längst fram i publiken. Det lät ju lovande. Efter en kvarts köande fick vi så våra biljetter med den blå lilla VIP-markeringen på och ombads att komma tillbaks om 25 minuter. Eftersom det var ganska kallt så satte vi oss på Starbucks och väntade. Tillbaka utanför teatern så fick vi vnta lite innan vi blev insläppta i foajen och instruerade av de hyperleende medarbetarna att vi skulle le mycket och applådera ännu mer under hela showen. När vi blev insläppta i studion hade vi sån tur att vi fick sitta på främsta raden på de absolut bästa platserna i lokalen. Allt flöt på väldigt bra och jag blev imponerad av att se hur effektivt och väloljat hela produktionen jobbade. En uppvärmare kom ut och körde en stunds stand up och sen kom Dave ut och snackade lite med publiken och fick en fråga om han skulle gå på kvällens konsert med Foo Fighters. Jodå, det skulle han. Han skulle komma tidigt och bli plakat, hävdade han. Häftig känsla att vara 4 meter från en så stor idol! Sen började själva inspelningen och det var väl ingen höjdare direkt. Inga supergäster och inte så intressant musikinslag heller. Jag tror dock att det blir mycket bättre i tv så det ska bli spännande att se. Jag är nog med en liten stund under det avslutande musikinslaget av den där artisten jag aldrig hört talas om. Jag satt rak i ryggen och viftade med armarna för att synas i rutan när de körde med kamerakranen över våra huvuden. Tror jag lyckades :) Efter showen köpte jag pliktskyldigt lite Letterman-souvernirer i CBS-butiken och konstaterade att Rupert Jees lilla Hello deli tyvärr var stängd.

Kvällen avslutades senare med middag och skumpa uppe i New Yorks enda roterande skybar, The View, på Marriott Marquis som ligger rakt över gatan från vårat hotell. Verkligen inget fancy ställe till inredningen sett men utsikten kompenserade gott och väl. Vi käkade både deras middags- och efterrättsbuffé (som hade en chokladfontän!!).

PS. Jag har precis uppdaterat texten om dag 2 – läs här. DS.

Presidents day – dag 2 i New York

I dag har det varit helgdagen Presidents Day här i USA och det innebär att många är lediga och passar på att besöka turistattraktioner. Dumt för oss kan man tro, men tvärt om! Lediga amerikanare visade sig vara sega i starten så när vi knallade ut från hotellet vid 07.15 i morse (tidsskillnaden är till vår fördel just nu) så var det i princip folktomt på Times Square. Något som jag tror är rätt ovanligt.

Efter ett frukoststopp på “Pret” (Pret a manger) så begav vi oss bort till Empire State Building som precis hade öppnat för dagen. Kön var löjliga fem minuter, men förklaringen visade sig inte enbart vara det faktum att amerikanare som är lediga sover länge, utan även guidens välkomnande “Hello and welcome – today we have ZERO visability”. Ingen sikt alls alltså. Vi hoppade över ESB och knallade bort till Madison Square Garden för att hämta ut våra biljetter till fredagens match. Det gick inte så bra för dom öppnade först vid niotiden. Istället tog vi en av tunnelbanans röda linjer ner till Battery Park och tog båten ut till Liberty Island för att kolla på Frihetsgudinnan. Även här gick det snabbt att komma fram genom köer och säkerhetskontroller. Amerikanarna sover tydligen fortfarande.

Efter terrorattackerna 2001 är det förbjudet att gå upp i själva statyn, men vi fick komma upp i sockeln där det finns en utställning om bland annat bygget. Sjukt imponerande att de lyckades få till den där jättetanten i koppar redan på 1800-talet. När vi var där så passade solen på att dyka fram och värma oss. Det blev en del fina bilder i solen. Utsikten mot Manhattans skyline är imponerande trots avsaknaden av World Trade Center.

Båten hem stannade till vid Ellis Island men där hade vi ingen lust att gå av. Vi åkte istället vidare till Battery Park igen och njöt av vårvärmen på +15. Promenad upp längs Broadway till T.G.I. för lunch och sen vidare till Wall Street och New York Stock Exchange. NYSE är en mycket imponerande byggnad! I korsningen Wall Street och Broadway ligger Trinity Church som vi tittade in i. Mycket vackert!

Promenaden fortsatte ner till World Trade Center site där vi läste och tittade ett tag. Det var faktiskt lite gripande trots att det nu bara är ett stort tomt hål med en massa byggjobbare i. Vi tog återigen tunnelbanan men den här gången en av de blå linjerna upp mot Penn Station och MSG där vi kunde hämta ut biljetterna till matchen. Nu hade det börjat regna lite lätt så vi promenerade mot hotellet för en liten eftermiddagstupplur (Annika sover nu medan jag bloggar, som vanligt). Vi bor precis vid det temporära TKTS-kontoret (som vanligen ligger på Duffy Square) så vi passade på att kolla vilka shower man kunde köpa billiga biljetter till. Det finns många biljetter med 25-50% rabatt. Vi är lite sugna på att se Forbidden Broadway: Rude Awakening (recension i New York Times) men mest av allt vill jag ju besöka Ed Sullivan Theatre för att se David Lettermans Late Show. Jag ansökte om biljetter på deras webbsida redan i december, men hörde aldrig ett ord från dom. Har man tur kan man få biljetter genom att stöta på en representant som står någonstans kring Times Square och delar ut dom. Jag hade tur! Såg en kille i en gul jacka (sån som David har ibland) och gick fram och frågade. Jodå, man kunde få biljetter om man svarade på en kunskapsfråga. Som mångårigt Letterman-fan så var det inga problem för mig så i morrn eftermiddag ska vi gå på inspelningen av kvällens program. FAN VA JAG ÄR GLAD!

Hotellets trådlösa nät funkar utmärkt till allt utom att ladda upp bilder på Flickr. Det bryts hela tiden när jag försöker. Därför kommer ett par bilder direkt i bloggen, men inte på Flickr.

UPPDATERAT 21/2:
Jag måste ju fortsätta och skriva vad som hände under kvällen, denna andra dag i New York. Efter att ha sovit/bloggat ett par timmar så begav vi oss ut för att hitta ett bra middagsställe. I guideboken hittade vi Brasserie som verkade lovande. Vi promenerade dit och passerade först M&M’s World, där vi gjorde ett stopp för att köpa M&M’s i alla möjliga färgvarianter, och sedan skridskobanan vid Rockefeller Center på vägen. Väl framme vid restaurangen så var den på väg att stänga eftersom det var helgdag och då stängde de tidigare. Vi fick dock ett tips om ett annat ställe ett par kvarter bort som hette Montparnasse, en fransk bistro även den. Fint och trevligt, men maten var inget som vi lär minnas på något speciellt sätt. Varken dåligt eller bra.

På promenaden hem stannade vi ännu en gång vid Rockefeller Center och försökte nu åka upp och kolla på utsikten från Top of the Rock. Tyvärr var vi en kvar för sena så det blev till att gå hem och stupa i säng.

Sova? Klockan är ju bara 19.45!

Ja, jag borde kanske vara trött och sova nu, men det gör jag alltså inte. Annika däremot somnade på fläcken efter godnattpussen. Jag bloggar lite istället.

Flygresan hit till New York gick fint. Inga förseningar och lugn flygning som inte kändes som 8,5 timmar. Inflygningen över New York var fin och vi spottade både Empire State Building och Frihetsgudinnan. Vi kom fram till Manhattan ca klockan 15 lokal tid och checkade på in på det minimala men helt okej rummet på Paramount. Läget är ju A-klass, bara en dryg handfull meter från Times Square. Vi tog en promenad i kvarteren runt omkring och hoppade in på en Applebee’s på 42a gatan för att få lite mat. Ölen smakade naturligtvis inte ett piss (note to self: beställ på flaska nästa gång) men gick ner ändå. Vi beställde varsin “3 course classic” med simpel förrätt (som kom efter huvudrätten), burgare och efterrätt. Jag valde:

  • Boneless Buffalo Wings
  • 100% Angus Bacon Cheeseburger
  • Strawberry Cheesecake

Ganska billigt och okej smak men Applebee’s är dock inget ställe vi lär lägga tid på att besöka igen. Vi noterade båda två att det jobbade sjukt många kypare/servitörer där. Full rulle och borden var aldrig lediga mer än 45 sekunder innan ett nytt sällskap hade tagit plats. Lite imponerande.

» Album på Flickr som uppdateras under resans gång

Sport i New York, bokat och klart!

Nu har jag köpt basketbiljetter och vi ska se New York Knicks ta emot Kanadensiska Raptors på klassiska Madison Square Garden, den 22 februari.

Vi valde mellan basket, baseball, hockey och fotboll men baseballsäsongen börjar först i april och fotbollssäsongen är slut i och med Super Bowl som äger rum den tredje februari. Kvar var bara hockey och basket och då föll valet ganska snabbt på basket.

Jag måste säga att biljettsystemet i USA är grymt bra. Man kan antingen köpa ordinarie biljetter eller köpa sådana biljetter som säsongsbiljettsinnehavare vill sälja. Kolla in Knicks TicketExchange. Vill man veta hur bra den plats man tänker köpa är, så kollar man här och kan då se exakt hur bra man kommer att se.

En vecka på Paramount

I går kväll bokade vi äntligen hotell i New York. Vi ska bo på Paramount Hotel nära Times Square.

Det här hotellet har lite intresanta fakta omkring sig. Hotellet byggdes redan 1928 och 1986 köptes det av Ian Schrager som precis hade sålt sin nattklubb Studio 54 (som ligger bara en liten bit upp på Broadway). Han stängde hotellet för att under 18 månader låta det genomgå en total redesign. Ansvarig för redesignen var ingen mindre än Philippe Starck. 2004 sålde Schrager hotellet till företaget bakom Hard Rock Café, som två år senare såldes till The Seminole Indian Tribe of Florida. Jag antar att det innebär att vi ska bo på ett hotell som ägs av en indianstam. Coolt.

De flesta rum har reproduktioner av Vermeer-målningar bakom sängarna. Kolla här: