Tjurruset 2013

Det blir ännu en löparpost i denna mycket sällan uppdaterade blogg. Tredje löparposten på raken, även om det gått ett år sedan den första. Den första handlade ju om Tjurruset och nu har jag avverkat årets upplaga som ägde rum den gångna helgen. Ny plats som vanligt, men nytt var även att de utökat med en extra dag så att fler ska kunna springa. Jag sprang på lördagen.

I år fick vi åka ut till gamla Tullinge flygplats som numera kallas för Riksten friluftsstad. Det har byggts bostäder på en del av gamla flygplatsområdet och om ungefär 20 år så är hela området bebyggt. Jag kom ut till tävlingsområdet i mycket god tid för att hinna träffa supporter-Henrik och löpar-Linda. Damerna startar ju ett antal timmar innan första herrstarten.

Under tiden vi väntade på att Linda skulle komma i mål så passade jag på att gå en bit längs banan och efter bara ett par hundra meter så kom jag till bäverdammen. Det var en sjö av dy och lera med stockar och stenar under ytan. Genom denna skulle man alltså passera. Detta satte nivån så jag var inställd på ett tufft lopp. Linda kom in på en fin tid och efter att ha sagt hej då till familjen Modin så var det dags att börja ladda upp. Av med överdragskläderna, in med väskan och värdesakerna i de olika förvaringarna och sen dags att värma upp. Jag placerade mig långt bak i min startgrupp för att vis av erfarenhet undvika trängseln som uppstår när många löpare ska in på smala stigar. Tidtagningen börjar ju ändå inte förrän man passerar startlinjen.

Jag ska inte gå igenom loppet i detalj men de mest spektakulära hindren i år var sjön där man skulle försöka springa i midjehögt iskallt vatten cirka 150 meter. Det går inte att springa i midjehögt vatten så man fick vada fram och under tiden blev benen och allt annat utstickande rejält nedkylt. Direkt efter detta så skulle man springa uppför en skidbacke. Drygt 300 meter och drygt 40 höjdmeter. Det tog på krafterna även om jag inte sprang så värst mycket.

Nästa spektakulära hinder var ett sandtag där man skulle springa uppför i väldigt lös sand. Det blev till att gå mesta delen igen. Satan så tungt det var så fort man försökte springa ens med små små steg.

Till slut var det så dags för bäverdammen. Inte mycket att tveka på när man väl kom fram utan det var bara att hoppa i. Man bottnade på de flesta ställen, men då och då fick man ta ett par simtag under de 100 meterna man skulle passera.

I mål! #tjurruset

Totalt sett tycker jag det var ett kul lopp, men med lite för mycket “vanlig” löpning på grusvägar och större stigar. Jag vill ha mer obanad terräng.

Siffermässigt så förbättrade jag mitt resultat markant mot förra året. Inte rättvist att jämföra rakt av eftersom banorna skiljer sig åt, men om man jämför min tid med vinnartiderna i år och förra året så ser man en klar förbättring.

2012
Vinnartid: 00.47.34
Min tid: 01.40.04
Efter segraren: 52.30 (+110%)
Min placering: 2928

2013
Vinnartid: 00.41.12
Min tid: 01.15.10
Efter segraren: 33.58 (+82%)
Min placering: 2043

Klockan 11.00 tisdagen den 15 oktober öppnas anmälan för Tjurruset 2014 på loppets hemsida. Jag hoppas vi ses där nästa år!

Midnattsloppet 2013

Midnattsloppet 2013

Förra året sprang jag Midnattsloppet för första gången. Då var jag relativt otränad men klarade mig ändå under timmen. Jag och Hanna hade en liten intern fajt då, men ingen av oss lyckades slå den andre. Vi fick nämligen exakt samma tid, 57.28.

När de i höstas öppnade anmälan till årets Midnattslopp så var jag snabb att anmäla mig. Min och Hannas fajt var ju tvungen att få en segrare och jag tänkte träna ordentligt för att förbättra min tid. Anmälde mig därför i startgrupp 3A som har en måltid på 50-55 minuter. Sen blev det inte så mycket träning som jag hade tänkt. Nästan ingen alls faktiskt, och klart mindre än året innan.

Detta resulterade i en sämre tid i årets lopp, även om jag lyckades få en något bättre tid än en lika otränad Hanna.

Hur som helst är Midnattsloppet en väldigt kul lopp att springa. Fantastisk stämning med orkastrar och massor av publik längs banan. Inför nästa års lopp ska jag träna ordentligt…

Mitt första Tjurrus avklarat

I lördags tog jag Roslagsbanan upp till Åkersberga för att debutera i det tuffaste motionsloppet jag känner till. Bara en mil långt, men nästan helt i obanad terräng och med rejäla hinder på vägen. Det blev en väldigt rolig tävling för min del och jag har redan anmält mig till nästa års lopp.

Några av de mest spektakulära hindren under loppet var uppför en gammal skidbacke och genom ett 400 meter långt lerdike där vattnet/leran nådde mig till bröstet mestadels men ibland bottnade jag inte ens. Till saken hör att jag startade i slutet av sista startgruppen så före mig hade ca 3000 herrar och 1 796 damer sprungit. Tror ni att banan blev enklare av det? Nä :)

Min officiella tid blev 1.40,04 och platsen blev 2902. Nedan ser ni den data min klocka registrerade.

Så här såg jag ut efter ombyte, men innan dusch.

Tjurruset avklarat. Askul. #tjurruset

Här är en film från årets lopp, kolla vid 1.50 så ser ni början på diket.

Tjur Ruset 2012 from KONDITIONSFILM on Vimeo.

Den här bilden är rätt talande gällande diket.


Foto: @ingvarnybeson @ Instagram

Här går jag i mål.

Det här med löpning

För drygt två månader sedan kom jag och två kompisar på att vi skulle utmana varandra. Utmaningen gick ut på att springa så långt man bara kunde under 60 dagar. Det började den 10 april och slutade nu i kväll. Jag vann tyvärr inte, men det blev en hård kamp på slutet (efter en riktigt långsam inledning de första 50 dagarna). Danne hade ett litet försprång hela tiden men trots mina 6 km i går och 16 km i dag så kom jag aldrig i kapp. Danne vann därför till slut med 8 km, väldigt välförtjänt. Min plan var att sticka ut på en sen kvällsrunda och slå honom på mållinjen men tyvärr sa min kropp ifrån. Ömma knän, även känt som löparknä, gjorde att jag valde att avstå den sista rundan. Jag får istället säga stort grattis till segern.

Under vår utmaning har vi använt Nike+-appen i våra iPhones. Med den måste man använda en sensor som man stoppar i skon. Det har funkat skapligt men nu när jag fortsätter löpträna så kommer jag att använda en annan app istället. RunKeeper heter den. Den finns i en gratis- och i en betalversion. Fördelen med RunKeeper är bland annat att man får en karta över sina rundor. Minus med RunKeeper är att det inte finns något stöd för utmaningar men jag tror att de jobbar på den och många andra funktioner (läs deras blogg här). Se exempel på hur en runda presenteras här.

Hanna har också drabbats av löpardjävulen och springer som bara attan. Hon skrev ett bra inlägg om det. Läs det här.

En hel jäkla mil!

Efter drygt tre veckors uppehåll med löpningen så var det i går dags att snöra på sig skorna igen. Inspirerad av Hanna och Peter hade jag en idé om att klara av en hel mil och det gick faktiskt över förväntan. Tyvärr höll inte kroppen som förväntat så nu sitter jag här med två rejält onda knän. Det jobbiga började efter 6-7 kilometer men jag kände att det var läge att bita ihop rejält. Jag var ju flera kilometer hemifrån och hade liksom ingen lust att ringa taxi :)

Det är över 15 år sedan jag senast sprang en mil så jag är rätt stolt och nöjd över den här lilla prestationen.

100 armhävningar – en utmaning!

Via Jaiku såg jag att Daniel hade startat ett projekt som gick ut på att han skulle klara 100 armhävningar på raken om sex veckor. Inspirationen kom från sajten hundredpushups.com som har ett träningsprogram som sträcker sig över sex veckor.

Jag har nu bestämt mig för att haka på Daniel i detta projekt och gjorde därför det första testet här bakom mitt skrivbord. Jag klarade 20 armhävningar på raken. Pinsamt få tyckte jag först men nu gör jag ju faktiskt något åt det.

Jag utmanar alla som läser detta att också hoppa på projektet!

Jag kommer att rapportera om utvecklingen här i bloggen och i Jaiku-kanalen 100pushups. Häng med!