Jag har sett Terminal

I fredag begav jag mig ut till Riksteatern i Hallunda för att se min första föreställning av Lars Norén (bilden). Hygglo-Henke B hade ordnat så att jag fick komma på ett så kallat genomdrag av Terminal. Det är en repetition som äger rum strax innan genrepet om jag fattat saken rätt.

Terminal består av två helt nyskrivna pjäser, Terminal 3 och Terminal 7. Båda handlar om avsked på ett eller annat sätt.

Jag gillade den första mest och det kanske beror på att den var lite lättare att förstå sig på.

Vi snackade lite efteråt och kom nog fram till att man måste ha sett en del teater för att förstå referenser, stil och annat. Som med film. Man ser ganska enkelt när en film bryter mot en konvention, men det beror ju bara på att man vet hur det brukar vara. När det gäller teater så vet jag inte sånt och då är det inte helt enkelt att ta in och tolka allt man ser på rätt sätt.

Sen blev jag faktiskt sugen på att spela teater. Jag gjorde det under några år när jag var yngre och det var väldigt kul. Då fanns en förening som hette TTS (Teaterteamet Skiftinge) och där fick alla niondeklassare vara med och sätta upp en föreställning. De som ville fick sen fortsätta i föreningen, vilket jag gjorde.


Sofia Helin i Terminal 7. Foto: Urban Jörén/Riksteatern.

Recension: Norén bjuder in till det mest personliga (SvD 30/1 2006)
Recension: Teater: I dödens väntrum (Expressen 30/1 2006)
Artikel: Publiken fick följa Norén (DN 17/1 2006)

(sist en liten fråga till Henke B: varför funkar www.riksteatern.se men inte riksteatern.se?)