Vidrig lunch i solen

Strålande sol OCH värme. Det är inte så vanligt i det här landet så vi bestämde oss för att luncha ute i solen. Vi valde att gå till Café Kajak vid Smedsuddsbadet. Promenaden dit var mycket härlig. Tjejerna tyckte att de halvnakna brandmännen som satt och flexade brevid sina potenta fordon var bäst medan jag och Bo nog gillade de yppiga bikinibrudarna bäst. Väl framme så fick vi höra att all mat redan var slut men att det fanns sallader kvar. Vi beställde varsin sallad och gick ut i solen och väntade. Vi visste att det skulle ta lång tid, men det var ju lugnt eftersom vi kunde sitta i solen och ha det skönt. Underbart.

Efter 35 minuter gick Bo in och frågade hur det gick med vår mat och det skulle snart vara klart fick vi veta. Nu hade ju folk börjat droppa av från serveringen för att gå tillbaks till sina trista jobb så det borde ju inte vara så mycket att göra i köket. Efter ytterligare 10 min gick Bo in igen och nu hade de tydligen halt glömt bort vår beställning. Vilja pajaser. Nu lovade de att skynda på. Efter ett par minuter kom de ut med salladerna och bad om ursäkt för förseningen och utlovade kaffe och bulle efter maten. Kändes ok trots allt. Min kycklingsallad var helt okej och kycklingen var rätt god. Allt hade varit frid och fröjd om Hanna inte hade hittat en bladlus på sin fetaost. Hon trodde den kom från trädet vi satt intill, men det visade sig att all sallad var full av bladlöss. Fy helvete så vidrigt! Vi gick omedelbart därifrån och fick pengarna tillbaka, men inte ens ett försök till ursäkt. Känns jävligt äckligt att ha käkat massor av bladlöss, men jag är ändå glad att jag inte är så förtjust i sallad.

Fet varning för Café Kajak alltså. Promenaden tillbaks till jobbet var om möjligt ännu trevligare än promenaden dit.